ÄLSKA dig själv för att kunna bli älskad av andra

2015-07-21

DET PERFEKTA UPPLÄGGET

Många av mina läser känner säkerligen igen sig. Jakten på kilokalorier, fler kilometer i spåret, fler lyftna kilon i gymmet. Samtidigt det eviga sökandet efter det perfekta kostschemat, den ultimata träningsspliten. Och helst, den mirakulösa quickfixen som löser den inre konflikt vi bär på.

padda lökarisoffan ÄterPåAmida

Jag skulle kunna beskriva det såhär:

Är jag smal, är jag för smal. Känner jag mig vältränad – kan jag bli grövre. Har jag gjort personbästa i ett lyft – så vill jag öka ännu mer. Eller tycker att jag borde klarat det tidigare! Har jag ätit helt enligt plan så – drack jag antingen för mycket kaffe eller ej tillräckligt med vatten.

Jag letar alltid fel med mig själv. Kan alltid bli bättre. Men jag gör det på fel sätt. Inte som en vinnare. Inte mot nästa mål – utan hela tiden vänder jag bedriften till ett misslyckande.

Jag trycker ned mig själv. Istället för att lyfta upp mig. Hade relationen till mig själv varit en kärleksrelation mellan en vän och dennes partner hade jag gett hen rådet att lämna det destruktiva förhållandet. Direkt.

Vem skall ACCEPTERA mig om inte jag gör det

Ja. Jag har ett problem. Jag är konstant missnöjd med mig själv. Detta är något som jag tänker på, konstant. Hur kan jag acceptera mig själv som jag är. Tycka att jag är fin. Fin för mig själv. Hela tiden. Varje dag. Alltid.

slickarskålen grill tillväxt

Jag har allt att vara lycklig för. Människor runt omkring mig som tycker om mig för den jag är. Ett innehållsrikt liv med resor, vänner, upplevelser och diverse njutningsfulla ting. Rent materiellt har jag det gott ställt – nästan ”för bra”. Ändå straffar jag mig själv genom att inte vara nöjd (med mig själv). Jag är vältalig, välvårdad och någorlunda vältränad. I tillräckligt god form att min kropp klarar av att göra allt jag vill och dessutom kan jag utan större problem köpa fina kläder som sitter bra (med mindre ändringar såsom uppläggning av byxbenen m.m.). Visserligen måttbeställer jag kostymer/skjortor – men det är på grund av min specialla smak och snobbighet. Jag är relativt vacker, ser bra ut helt enkelt. I alla fall är jag inte ful som stryk. Jag kan föra mig i möblerade rum och anses nog ”väluppfostrad”. Så vad är mitt problem?

Familjen björbrottarstången grillar

Min självbild, det är problemet.

OMPRIORITERADE åsikter om förbjudna preparat

Efter att ha kämpat ett år, på överskottsenergi, inte missat ett enda möjligt gympass (bortsett från när jag varit på resor) så har jag gjort enorma framsteg. Men ändå inte kommit så långt som många andra. Efter att ha varit bitter och sneglat efter fuskiga preparat och säkert beskyllt både en och två för många för att titta ”lite djupare i vitaminburken”. Men efter att ha sett mina nivåer av manligt tillväxthormon och jämfört med ”normal” och ”möjligt” så uppnår mina värden motsvarande <50 % av medel och < 30% av vad som kan tänkas vara ”optimalt” (den högre gränsen för normalkurvan). Och om det gått att uppnå mina resultat på ett år (visserligen med s.k. muskelminne och med erfarenheten av att tränat som elitidrottare under många år) så har jag nu omprioriterat mina åsikter. Ta fem-sex års riktigt hård och seriös tränings- och kosthållning med betydligt bättre testosteronnivåer än mina – så ja, då kan män bli riktigt vältränade. Titta sedan när dom tränat tio-femton år… Jag är mest glad över att jag äntligen brutit kurvan och påbörjat något positivt för mig själv – medan jag fortfarande är tillräckligt ung för att kunna uppnå muskel- och styrketillväxt.

Mycket vill givetvis ha MER

Och precis som jag resonerar kring ovan så kan jag alltid bli lite större, lite starkare, lite snabbare, lite hårdare, lite snyggare och mycket bättre människa. Men vi tar ett steg i taget.

Tips på vägen:

  • Reflektera ibland över hur långt du kommit, inte bara hur långt du har kvar
  • Att ge sig själv en klapp på axeln är bra, men att göra det för någon annan är ännu bättre
  • Misströsta inte, alla kan inte bli bäst på allt och framförallt så tar utveckling tid: ”ett träd skall växa långsamt för att bli starkt”