Dum dummare DIET

2014-12-14 (en natt i London)

DÖDSDIETEN

arlanda cockfosters frukost

London och de onda tankarna tar över. Vägde mig innan avfärden till London. Vikten i sig gjorde inte så mycket – däremot har jag sedan ett tag tillbaka varit något trött på att äta – samtidigt som jag egentligen hela tiden varit hungrig. Dessutom har vissa kroppsdelar börjat säga ifrån när det gäller träningen. Mina knän, handleder, nacke och till viss del ländrygg har börjat göra ont. Därför var en minisemester till London precis vad jag behövde. Ett avbrott i vardagsrutinen (som egentligen är det som får mig att gå framåt).

Men, baksidan. När jag reser och inte tränar så försvinner hungern och lusten att äta minskar. Istället för fyra-fem måltider blir det en (oftast tvingas jag till två). Magen slutar göra ont och kroppen känns lättare. Lägg till flera timmar om dagen med bara spatserande så går det att räkna ut att kaloribalansen blir något skev. Särskilt eftersom jag inte har det klassiska ät-allt-jag-kommer-över-det-är-ändå-semester-beteendet som så många andra är begåvade med.

Kaloriunderskott gör mig MENTALT svag

musikal potatisshopping första kvällen
Mot bakgrund av vad jag beskrivit ovan går det ganska snabbt att nå slutsatsen att jag tappar en del vikt på semestrar. Och det är inte bara kroppsvikt som försvinner. Motståndskraften mot ätstörningen försvinner, självkänslan lika så. Jag känner mig tjock och vill banta. Desto fler kilon som ramlar av desto fler vill jag ta bort. Nu är vikten i sig oviktig – men sjävla skalandet av kroppsfett blir galet viktigt. För fem kilo sedan var jag så väldigt nöjd med kroppen – dvs fem kilo över min tidigare trivselvikt. Nu är jag nio-tio kilo över den tidigare men fyra-fem över min nya nivå. Antingen måste jag lära mig acceptera denna eller göra något åt saken.

Alla vet att det är första alternativet som måste till. Att acceptera den nya lägstanivån. Målet har varit 76 kg till 2017. Något som verkar rätt rimligt. Efter det får jag skala bort lite späck är planen.

Triggas av VIKTNEDGÅNG

Om jag beskriver känslan jag får i kroppen av underskottet så är det välbefinnande. När kläderna sitter lite lösare, kroppen känns lite tightare och när spegelbilden blir lite mer definierad. Jag orkar gå lite längre. Blir lite piggare (hungriga vargar jagar bäst). Lär mig slå bort hungerskänslan – och dämpar den med koffein. Den sämre sömnen, att vakna hungrig på natten, restless-legs och panikhunger är inget jag önskar ens min värsta fiende. Inatt har jag exempelvis satt i mig alla små mjölkförpackningar till kaffet / teet på rummet. Vem gör så? I sömnen. Ofriskt.

Den fantastiska MIDDAGEN

fantastisk middag Dinnerbyheston pommes

Hade äran att få äta på en av världen bättre restauranger ikväll. Jag har ätit lite i Tre-fyra dagar nu. Som ”uppladdning”. Ändå mår jag skit när det vankas dessert. Jag vill så gärna – men känner inte att jag har råd med det – näringsintagsmässigt. Jag blev således lite irriterad när jag inte kunde dela glass med Johanna utan behövde beställa en egen. Och jag njuter sedan till fullo. Som jag njuter i min syndiga vardag. Glass, en måndag. Oj.

Insikternas stund och FRAMTIDSPLANER

I nästa fas av livet skall jag älska mig själv som jag är. Jag ska sluta väga all mat och lita mer på kroppen. Och äta efterrätt varje helg!
julmarknad vila i turistandet saltad biff