Konsten att hitta sin IDENTITET

2015-03-30

DU ÄR VARKEN DIN AKTIVITET, HOBBY, SJUKDOM ELLER STÖRNING

I helgen har jag njutit av en utflykt med min kusin till Kökeriet (restaurangen som tillhör Nynäs Rökeri) och ätit rökta räkor. Dessutom besökte jag restaurang Farang! och åt en fantastisk måltid. Utan särskilt mycket ångest. Vilket alltid är fantastiskt.

Att HJÄLPA andra och GENUS-perspektivet när det gäller ätstörningar

Igår ställde jag upp på en intervju om ätstörningar ur ett genusperspektiv. Dessutom svarade jag på en enkät från landstinget om ätstörningar. Det som slår mig är efter såväl intervjun som enkäten är hur den mesta hjälpen fokuseras till tonårsflickor. Det skrivs ofta om retuscherade modeller på tidningsmagasin. Symtombeskrivningar (exempelvis ”utebliven menstruation”), tips och råd för hur sjukdomen skall behandlas tar oftast avstamp i samma utgångspunkt. Men hur framhävs män? Ungefär på samma sätt, fast tvärtom. Ibland är dom extremt pojkaktiga och nästan ”taniga” – men oftast extremt vältränade (”kryddad” havregrynsgröt?) med svällande muskler och väldigt lite underhudsfett.

Ätardagar (”cheatmeal” eller ”cheatday” som de numera kallas) är oftast en omskrivning för HETSÄTNING

När jag var yngre och läste magasin om träning så framhävdes de fantastiska ”ätardagarna”. Det handlade egentligen om hetsätning. Bodybuildningpersonligheterna i magasinen beskrev hur de genom att äta ”strikt” under vardagarna kunde äta allt som kom i deras väg under exempelvis lördagen. De hade en dag per vecka då de åt allt de kom över – oftast med råge. Och utan bättre vetande så fastnade jag också i det träsket (som jag nämnt tidigare har jag testat det mesta) – och det beteendet är svårt att bryta. Men skillnaden på en kropp på 169 cm med 60-65 kg kroppsvikt och en vikt på 90+ kilo på densamme förbrukar olika mängd energi. Särskilt när den senare ”hjälper” naturen något, på kemisk väg.

Hur fångar vi upp de unga killar som drivs av utseendefixering eller av vikthets inom idrotten? Alla fastnar nog inte i just anorexi eller bulimi. Men de får säkerligen en skev bild till mat och träning. Precis som jag. Kanske fastnar de i hetsätningsträsket. Kanske testar de AAS eller andra preparat. Oavsett vilken väg de väljer att gå måste vi ha någon som täcker upp!

Röktaräkor-middag  RöktaRäkor-lunch

En skev SJÄLVBILD

Under intervjun igår så frågade Cecilia mig hur den manliga förebilden, så som han figurerar i de ”kretsar” jag befinner mig i (de flesta av mina vänner tränar på ett eller annat sätt), påverkade mig – och hur jag kunde svälta mig själv trots att idealet är muskulös, stor och vältränad. Men i min världsbild så var jag vältränad – jag skulle bara ”ta bort det sista fettet”. Men i och med att jag knappt hade något fett att tala om, men fortsatte svälta mig själv (levde på 1 kycklingfilé, 1 ägg och en tallrik ångade grönsaker) så tappade jag de sista musklerna jag hade.

SMALFET – att försöka bli vältränad utan rätt näring eller träning

Jag var så förblindad av min förvrängda kroppsuppfattning att när en av mina tränare sa till mig att ”du ser ‘musklig’ ut bara för att du är så smal.” så blev jag förbannad på honom. För jag var både ”krallig” och stark (kroppen var van vid förhållandevis tunga lyft – tills den kraschade – bara det att från att göra fem lyft på en vikt klarade jag kanske av ett).

Men det var inte nog. Träningsorken blev lägre. Jag tränare mindre och blev ännu svagare. Och eftersom jag inte tränade så hårt längre så behövde jag, i mitt självdestruktiva sätt, äta mindre. Annars skulle jag aldrig få bort det fett jag hade kvar. Men uttrycket ”back fire” är bra här. Jag blev varken smalare eller mer musklös/definierad. Däremot blev jag  ”fetare och fetare” (definitionen av smalfet). Särskilt med tanke på att jag hetsåt flera gånger i veckan. Jag kunde ligga och skaka av hunger.

 

Höjden av förnedring var när jag svimmade på uppvärmningen på ett träningspass för att jag inte ätit på ett dygn. Jag bröt ihop, blev buren av mattan och låg och grät på en bänk och min dåvarande sambo fick komma och leda mig hem.

Farang Bra-mobilapp

Konsten att förlora en IDENTITET

”Du blir vad du äter” blev ett något uttjatat uttryck för ett par år sedan genom ett TV-program. Mitt favoritcitat är ”Som du tänker, så blir du.” (Bruce Lee, fritt översatt). Och min poäng är att det faktiskt är ganska sant. Ofta så identifierar sig människor med sitt yrke eller sin hobby. När man träffar nya människor i sociala sammanhang är ofta en fråga ”vad gör du då?” eller ”vem är du då?” – svaret blir ofta yrke/hobby. Kanske är detta för att jag personligen blir som uppslukad av de olika projekt (oavsett om det är en idrott, en hobby eller något arbetsrelaterat) jag involverar mig i. Oftast nästintill överdrivet passionerat – vissa skulle nog kunna beskriva det som en besatthet. Själv kallar jag det ”nörderi”.

GladPåFarang ÄterRöktaRäkor

Jag gjort en enorm resa identitetsmässigt. Det går till och med att klassificera det som en ”identitetskris”. Från att ha identifierat mig med mitt arbete, till att bli träningsnörden till att själv utsett mig till ett offer för mina ätstörningar. Jag identifierade mig med svältande, med överträning och rubbade matvanor. Dessutom var jag nog ganska stolt över att inte behöva äta på ett dygn. På att kunna hetsäta men ändå vara ”i form” (vilket är en sanning med modifikation då jag hade muskelmassa som en yngre tonårspojke och blodvärden som en äldre dam) samt att jag kunde gå upp halv fyra för att träna. Att jag dessutom missbrukade koffein var också ganska ”häftigt”.

Nu är jag friskriven från såväl ätstörningsvården som vanliga psykologin (i fredags). Jag är varken extremt smal, tränar extraordinärt mycket, tävlar inte i någon idrott (och har egentligen inget ”mål” med min träning annat än välmående och att bygga upp den fysik jag förstört för mig själv). Och därtill har jag ett relativt normalt kontorsarbete (fortfarande entreprenör i själen och håller på att bygga upp framtidens bilpoolsverksamhet i Sverige/Europa). Jag har alltså blivit ”vanlig”. Detta skrämmer mig. Jag har alltid stuckit ut på ett eller annat sätt (klädmässigt, beteendemässigt).

Skaffa dina egna Potatismannen-Apparel   keps

Så nu sitter jag här. Identitetslös? Är det kanske därför Potatismannen vuxit sig så stark? Appropå det så kan du nu skaffa dina egna Potatismannen-outfit: potatismannen.spreadshirt.se

Dagens tips:

  • Hitta dig själv, du är bra som du är.
  • Njut av de små tingen, livet blir roligare då.
  • Ibland är lagom bäst.